Hundra svenska år

Berättelsen om den politiska förvandlingen, från den tid då rösträtt var ett privilegium för några få, över rösträttens genomförande och folkhemmets genombrottsår, fram till Välfärds-Sveriges sötebrödsdagar och 1990-talets massarbetslöshet.

Det andra programmet handlar om utseende, om kropp och kläder. Det är en berättelse som börjar i ett land, där alla kvinnor går i långa kjolar och alla män har mustasch, och landar i ett Sverige som för länge sedan avverkat en kvart om dagen.

Det tredje programmet berättar om arbete, om skramlande bryggarvagnar i Stockholm och klövjefrakten upp till fäboden i Dalarna, om slit med jord och skog, om jobben som piga och dräng, rallare och kocka, butiksbiträde och bilmekaniker.

Det fjärde programmet handlar om barn och ungdom. Här trängs Gustaf Sakrisson från Särna, som fick börja köra i skogen som 10-åring, med krigets rödgråtna finlandsbarn, tonåringar som dyker upp på 50-talet, raggare, spättor.

Det femte programmet är en resa med de första elspårvagnarna i Göteborg, med T-fordar och Thulinare, Farmanplan och luftballonger, gengasbilar och Jas. Det är samtidigt en historia om de första glödlamporna.

Det sjätte programmet är en lovsång till ledigheten, friheten och fritidssysselsättningar av alla de slag. Marknaderna och dansbanorna, turismen och skärgårdssomrarna, koloniträdgårdarna, hobbylokalerna och frikyrkomötena.

Den sjunde filmen i serien handlar om kung och folk. I borggårdstalet 1914 utmanade Gustaf V de demokratiska krafterna och ännu under andra världskriget var han en maktfaktor att räkna med. Idag har kungen bara en ceremoniell och symbolisk roll.

Den åttonde och sista dokumentären handlar om Sveriges förhållande till andra länder, om utvandrare och invandrare och om krigen som strök oss förbi. Det är en historia som börjar 1905 med unionsupplösningen.