John Carter

...som lättsinnigt matinéäventyr fungerar ”John Carter” förträffligt.

Konstigt nog – och till stor skillnad från Burroughs andre store seriehjälte Tarzan – har Carter varit smått osynlig på vita duken fram tills denna storfilm.

Som korsning mellan vilda västern och andra världar lyckas den bättre än ”Cowboys and aliens” eller ”Jonah Hex”.

Alla älskar honom, han blir kung snabbt, han är snygg, han har kul. Jag börjar förstå den rätta innebörden av ordet sci-fi: en värld där allt är bra.

Som matiné är ”John Carter” inte alls tokig. Farten är hög, miljöerna tjusiga, tjuv- och rackarspelet i kulisserna ganska omfattande och underhållande.