Landet brunsås

Henrik Schyffert, Erik Haag och Lotta Lundgren reder ut varför svenskarna är så snabba på att ta till sig utländsk mat. Vilken är vår svenskaste nationalrätt nu för tiden?

I andra avsnittet granskas industrimaten. Man räknar med att en genomsnittlig konsument får i sig över sex kilo tillsatser per år via maten. Men det stora problemet är avsaknaden av alla näringsämnen.

I det tredje avsnittet granskas maten som statussymbol. Tidigare var matlagning en nödvändig men inte så rolig hushållssyssla. I dag är matlagning en statusmarkör, uttrycksmedel och underhållning.

I fjärde avsnittet granskas färdigmaten. Den genomsnittliga svensken ägnar inte mer än 14 minuter om dagen åt matlagning. Är vår tidsbrist verklig eller bara upplevd?

Femte avsnittet handlar om maten och kapitalet. Det sägs att åtta av tio Ferrari-ägare är Ica-handlare. Oavsett sanningshalten i detta påstående blir allt fler rika på att sälja mat i Sverige.

Det sjätte avsnittet handlar om våra svenska familjemåltider. Varför är de svenska familjemiddagarna stressade tillställningar med matvägrande ungar? Är problemen vid matbordet biologiska, psykologiska eller kulturellt betingade?

Sjunde avsnittet handlar om mat och myndigheter. Vad får man egentligen äta i Sverige och varför har livsmedelsmyndigheterna så stor påverkan på hur och vad vi äter?

I sista avsnittet ska vi då äntligen få svar på frågan. Hur blev svenskarna ett nation av extraprisjägare, bacillfobiker och mikromatsätare? Varför lagar vi nästan aldrig mat fastän vi älskar att titta på matlagning på tv?