Forskare för framtiden

Spindeltråd består av samma byggstenar som finns i oss människor. Docent My Hedhammar vill använda konstgjord spindeltråd för att reparera människokroppen, som trasiga ögon och brustna hjärtan.

Galopp, trav eller passgång. Olika hästar kan röra sig på olika sätt. Leif Andersson är forskaren som undrade hur det kunde vara så, och upptäckte något mycket underligt. Vi är inne i genetikens guldålder, säger han.

Världen blir varmare och människorna blir fler. För att vi ska klara oss på jorden behövs helt nya sätt att odla. Det är vad Ove Nilsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet jobbar med. Han vill att maten ska växa som ogräs.

Trots medicinska framsteg dör 35 procent av cancerpatienterna i Sverige. Avgörande är om cancertumörer blir aggressiva och börjar sprida sig i kroppen. Men Marene Landström, professor i patologi, har upptäckt ett nytt vapen mot cancern.

Proteiner är mer än det vi får i oss från biff och fisk. De är själva livet, och bygger upp och reparerar våra kroppar. Mattias Uhlén, professor i mikrobiologi, driver Sveriges största vetenskapliga projekt för att kartlägga människans proteiner.

Vi är starkt styrda av dofter, och luktupplevelsen avgörs i samspel med andra sinnen, berättar forskaren Johan Lundström. Går det att framställa en nässpray som motverkar depression?

Man kan se hur ett spädbarn tänker kring sin omvärld, genom att studera barnets pupiller och mäta med EEG. Gustaf Gredebäck, vid Uppsala universitet, driver ett stort projekt för att avslöja barnets tidiga intelligens.

Med hjälp av laser lär sig forskaren Marie Carlén, Karolinska sjukhuset, mer om hjärnan. Bland våra 100 miljarder nervceller har hon lyckats identifiera hjärnceller som är centrala för kognition.

I framtiden kan det bli möjligt att scanna av kroppen och läkaren undersöker den virtuella kopian. Anders Ynnerman, Linköpings universitet arbetar med röntgenbilder som kan liknas vid skivor av en kropp.

Om några år levererar satelliten Gaia exakta positioner och avstånd för miljarder stjärnor och himlakroppar i stora delar av vår galax. Sofia Feltzin, Lunds universitet, vill ta reda på hur Vintergatan skapades.

Jorden lider av brist på energi och vi eldar olja, gas och kol och spär på klimatförändring och miljöförstörelse. Samtidigt finns all energi vi någonsin behöver rakt ovanför våra huvuden.

Venus är känd som solsystemets helvete på grund av sin extrema hetta. Men nu utvecklar Christer Fuglesang nyckeln till en lyckad upptäcktsfärd. Tillsammans med KTH-forskaren Mikael Östling jobbar han på att skapa så värmetålig teknik som möjligt.

Idag sitter det inpräntat i många av oss att det är helt omöjligt att lära oss kinesiska eller flytande franska. Men Marianne Gullberg, vid Lunds universitet, menar att det inte behöver vara svårt att lära sig nya språk.

Många av oss är rädda för bakterier. Men för andra betyder bakterierna hopp om hälsa och långt liv. Siv Andersson, vid Uppsala universitet, vill utnyttja bakteriernas goda egenskaper och specialdesigna dem för att bota svåra sjukdomar.

Diabetes drabbar hundratals miljoner människor världen över. Antalet har mer än tiodubblats sedan forskaren Patrik Rorsman började studera sjukdomen på 80-talet. Han försöker att förstå vad som händer i kroppen när vi äter och dricker söta saker.

En av de största gåtorna är den om mörk materia. Forskarna är övertygade om att den finns och har format universum med sin enorma gravitationskraft. Men ingen vet vad den består av. Jan Conrad, vid Stockholms universitet, vill lösa gåtan.

Vi står inför en revolution. Med nanoteknik tas helt nya material fram som kommer att förändra vår sjukvård, våra datorer och vår energiförbrukning. Möt Johanna Rosén, biträdande professor vid Linköpings universitet, som leder teamet.

Med hjälp av joner kan man skjuta sönder cancer. Det har en enorm potential, men tekniken är svårhanterlig och dyr. Tünde Fülöp, professor vid Chalmers i Göteborg, använder sig av matematik för att kontrollera jonerna bättre.

Det föds färre barn och vi lever allt längre. Det påverkar våra framtida pensionsår och ekonomen Johanna Wallenius, docent vid Handelshögskolan i Stockholm, arbetar för att få denna till synes omöjliga ekvation att gå ihop.

Framtidens material består av svensk skog. Forskare vill ta fram högteknologiskt material ur tall och gran. Vi besöker KTH och tittar närmare på nanoteknik, ett arbete på atomnivå med enorma möjligheter.

Världen blir alltmer avancerad och behovet av både matematiker och matematik bara ökar, säger matematiker Tobias Ekholm. I programmet rör vi oss kring banbrytande forskning där matematik kombineras med bland annat nanobioteknik och fysik.

Nu byggs ett supermikroskop i Lund för att kunna forska på molekylnivå. Det osynliga blir synligt och forskarna får fantastiska förutsättningar i sitt utvecklingsarbete med nya mediciner och nya material.