Det här var en serie till bredden fylld av ambition som utnyttjade sina skådespelare för att landa i förlåtelse och ett slags stilla mänsklig skönhet i stället för skam och bottenlös sorg.
...en detaljrik och välspelad miniserie som framgångsrikt kombinerar det bekanta med det speciella.
...omsorgsfullt och trixigt konstruerat.
Omöjligt slita blicken från vresig Winslet.
...skådespeleriet och skildringen av familjelivet lyfter serien över sina egna klichéer.
När trycket ökar från allmänheten tar kriminalinspektör Mare Sheehan på sig att återuppta utredningen av ett olöst försvinnande.
Mare förhör misstänkta i ett gräsligt mordfall och ger ett kyligt välkomnande till Colin Zabel - en countypolis som kallats in för att bistå utredningen.
Samtalslistor leder Mare och Colin till att förhöra en osannolik misstänkt. Senare får Mare spontana familjeråd av Richard.
Colin pressar en lokal präst angående dennes förflutna. Ett anonymt samtal ger Dawn hopp om att Katie fortfarande kan vara i livet.
Under terapin öppnar Mare upp sig kring sin familjs historia. Mare pratar med en deltidspensionerad källa om möjliga kopplingar mellan hennes tre fall.
Efter en hjältemodig räddningsaktion vaknar Mare på sjukhuset med den orubbliga smärtan av att ha mist en vän. När Mare sen får en andra chans av Carter gör hon en omvärdering av gamla misstänkta, vilket leder till en chockerande ledtråd.
När Mares utredning tar en rad förödande vändningar reder hennes nära och kära ut återverkningarna medan hon själv äntligen försöker hitta sin egen väg framåt.