Lärlabbet

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg dä...

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med i planeringen av undervisningen och håller i lektionerna tillsammans med lärarna.

Leken är central i fritidsverksamheten. Men hur kan man som fritidspersonal uppmuntra barnen att leka, och samtidigt låta leken vara fri? På Sköndalsskolans fritidsklubb har man jobbat med olika lekaktioner för att få äldre barn att leka mer.

Fritidshemmet på Runnerydsskolan tog hjälp av en språkstödjare. På så sätt kunde man lösa missförstånd och konflikter som uppstod när skolan tog emot ett stort antal nyanlända elever. Vi får också möta en barnpsykolog som berättar hur man bäst hjälper utagerande barn.

Hur skapar man en bra samverkan mellan föräldrar och skola? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras arbete för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet.

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan.

Vad vinner du som lärare att få in SYV i din undervisning? Frillesåsskolan i Kungsbacka har en modell som visar på fler motiverade ungdomar. Att låta studie- och yrkesvägledning ingå i alla ämnen ger eleverna ett långsiktigare tänkande och förbereder dem för bättre, tryggare och säkrare val.

På S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna har lärare skapat ett nytt ämne. Det vänder sig till nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de hjälp med studiemotivationen och att hitta alternativa utbildningsvägar.

Valkompetens och karriärkompetens. Begrepp som används allt mer. Men varför är det viktigt, och hur kan man jobba med det på ett konstruktivt sätt i skolan?

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studio...

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster ...

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk akt...

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasä...

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering....

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att d...

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på fråg...

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stomm...

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Källbrinksskolan i Huddinge kallar sig en NPF-säkrad skola. Miljö och lärande anpassas och miljön ska inte vara ett hinder för någon. Eleverna får välja mellan att sitta, stå, ta mikropauser eller sitta någon annanstans. Miljön är avskalad enl...

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Elever med olika behov och eventuella diagnoser behöver anpassningar, och anpassningarna måste följas upp och utvärderas. På Mälarhöjdens skola i Stockholm lägger personalen mycket tid på kartläggning och kollegiala samtal. Inkluderingspedagog...

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). För elever med NPF-diagnoser är det sociala samspelet i skolan en viktig tillgänglighetsfaktor. Vilka strategier kan man som lärare använda i det dagliga arbetet i klassrummet, och hur lägger man grunden för goda relationer? För Stefan Swén på...

Tema: Skolfrånvaro. På Mörsils skola i Åre har man vänt trenden med enskilda elevers problematiska frånvaro genom att stärka lärarnas relationskompetens. Grunden för arbetet är att ge "skolkärlek". Vi följer läraren Lisa Vestefjell i hennes arbete i studiegården, där hon ger eleverna extra stöd o...

Tema: Skolfrånvaro. På Kringlaskolan i Södertälje jobbar man med att vända elevers problematiska frånvaro till närvaro. Hur ser återgången till skolan ut? Vad behöver en elev för att ta steget tillbaka och hur säkerställer skolan fortsatt närvaro? Vi följer läraren Mattias Pihl på hans lektion i ...