Titane

Filmen är hårt packad av bilder, myter och plågor: obefläckad avelse, psykopati, seriemord, könsdysfori, androgyn power, sorg och åldrande, monstrositet och ömhet.

En cineastisk överkurs som känns omöjlig att sätta betyg på. Skulle kunna vara både en tvåa och fyra. ”Bra” är ett för trubbigt ord. Snarare påfrestande och oavbrutet fascinerande. Sjunk ner i passagerarsätet och låt Titane… hända.

Filmens handling briserar i en lika oförutsägbar som visuellt bländande story och knappt suger vi in dukens läckerhet innan Ducournau serverar något rått och svårsmält.

Utöver att testa den hårdmagade cineasten och tvinga oss att tänka till, så är det här en magnifikt läcker produkt.