Ekstase - historia om nordisk elektronika

När 80-tal blir till 90-tal dansar man hela natten i lagerlokaler och skogen i Norden utan tillstånd. Polisen tillsätter ravekommissioner för att stoppa dansen. Men utan framgång. Det dansas hela natten i Stockholm, Köpenhamn och Helsingfors.

Medan vuxenvärlden försöker mota bort rejvkulturen så skapar den samtidigt nya banbrytande musikproducenter. Även om nordiska artister som Jimi Tenor och Adam Beyer är okända ansikten är deras namn aktade inom klubbmusiken än i dag.

Medan de nordiska länderna folkomröstar om EU så finns det en Euro som alla säger ja till: Eurodiscon. För åk till vilket landsortsdisco som helst under 90-talet och du hittar nog ingen som dansar till techno. Däremot till E-Type eller Aqua.

I början av 2000-talet händer något. Dansvärldens blickar riktar sig mot Norden. Närmare bestämt till Bergen i Norge. Röyksopp och Annie gör att Bergen beskrivs som det nya New York i världens trendkänsliga musikmagasin.

Länge var den nordiske dj:n en anonym och ansiktslös figur. Tills tre svenskar hällde pyroteknik och konfetti över alla regler och gjorde dj:n till rockstjärnan. Swedish House Mafia satte dj:s på världens största scener med spektakulära showerna.

Den elektroniska dansmusiken låter väldigt mycket Miami och Ibiza, så hur kommer det sig att vi nordbor är så framgångsrika på att skapa musik för dansgolven? Vi bor ju närmare polcirkeln än Medelhavet. Och finns det ett nordiskt sound?