Sveriges moderna ekonomiska historia

18 juni 1864 träder en ny lag i kraft som skulle förändra Sverige i grunden. 1864 års näringsförordning innebar nästan fullständig frihet för män och kvinnor att bedriva näringsverksamhet, alltså handel och företagande.

I slutet av 1800-talet har industrialiseringen verkligen tagit fart och många av de tunga ingenjörsföretag som skapas då känner vi än i dag och det är nu vi får de första snilleindustrierna. Idag pratar vi om digitalisering.

Elektrifieringen förverkligade mängder av mirakel och elektricitetens möjligheter tycktes oändliga. Näringslivet är mitt uppe i den andra industriella revolutionen, ångmaskinen är på väg ut och elektriciteten på väg in.

Åren efter första världskriget var som en ekonomisk berg- och dalbana men vid tiden genomfördes även flera reformer som stärkte demokratin. Det var en tid som präglades av systematisering, snabbare och billigare tillverkning.

I Sverige börjar ett folkhem ta form och inom arbetslivet har parterna hittat en samarbetsmodell, Saltsjöbadsavtalet. För första gången var industrin och inte jordbruket den näringsgren som försörjde flest människor och konsumtionssamhället.

Perioden från 1940-talets slut till 1970-talets början är en unik period i svensk historia. Den ekonomiska tillväxten var ihållande och välståndet ökade. 1964 nådde bnp per capita 6,8 procent och det har aldrig överträffats.

År 1985 är en tid med stora förändringar. Bransch efter bransch avregleras i Sverige, även bankerna har avreglerats och det banar väg för finansvalpar och entreprenörshjältar. Dessutom har datorer börjat användas.

Sverige har utvecklats från bondesamhälle till industrisamhälle vidare till tjänstesamhälle och 2001 in i en digitaliserad värld. Sverige har alltid varit beroende av handel med omvärlden och nu tar globaliseringen verkligen fart.